tisdag, januari 02, 2018

År 2017 - två hus och en baby



Jag insåg ganska sent att det börjar bli dessa tider nu. Årssammanfattningarnas tid. "Men jag har väl inte så mycket att skriva om i år" hann jag tänka innan jag tänkte efter. Då insåg jag hur fel den första tanken var. Så nu skriver jag en årssammanfattning. För att det blivit tradition. En för mig viktig sådan, eftersom den uppfyller ett viktigt syfte: att sammanfatta mina minnen. Och för att få möjlighet att inse: jag lever inte ett så händelselöst liv trots allt.

Detta var år 2017:


  • Jag fyllde 29 och insåg att nästa år blir det fest.
  • Vi firade Elias treårsdag. Alla födelsedagar har firats i olika lägenheter.
  • Jag hade en mage som växte och ett litet illamående som tog slut någon gång i början av året.
  • Jag undervisade (de intressanta) kurserna svenska 2 och svenska 3 på Arbis och fick för första gången uppleva njutningen i att få undervisa en kurs för andra gången. (Mycket mindre planering.)
  • Jag hade tänkt vänta längre med att köpa en ny kamera efter att vår förra gick sönder. Men jag köpte ändå en ny (Nikon), och tur var väl det, för stor nytta hade jag av den när jag fick fota ett förlovningspar. Och med en baby på kommande var det nödvändigt med en fungerande kamera. Jag kunde också köpa det objektiv jag hade önskat mig.
  • Vi höll utkik efter tomter, och fick en idé som mognade fram under några månader ...
  • ... tills vi kom till en punkt där vi tog ett beslut och blev tomtägare.
  • Syster med familj beställde hus, började avverka skog och fick slutligen sitt hus. På tomten bredvid den tomt som under deras byggnadsprocess kom att bli vår. De skulle inte endast bo i samma by som oss, utan vi skulle bli närmsta grannar.
  • Jag och min man planerade hus, beställde hus, fick bygglov, inledde husbygget med markarbete och grund.
  • Jag har fått se vår tomt gå från skog till gård. Och fått träna mitt tålamod i att vänta på att huset och gården tar form.
  • Jag har glatt mig över tanken att få en trädgård att utforma.
  • Jag har fått inse att husplanering och husbygge inte bara är idel glädje. Det kan vara oro och besvikelse också.
  • Jag och min syster fick se hur härligt det är när pojkarna våra får leka tillsammans ute på våra tomter.
  • Min man blev 30. Jag hade hoppats på hejdundrande fest. Men middag på Strampen med den närmsta släkten blev det i alla fall. (Och Elias försvann en gång under kvällen. Han var på väg ner mot havet. Usch, vad våra hjärtan bultade.)
  •  Jag avslutade lärarjobbet på Arbis och tog paus från skrivandet för tidningen Livet. Det blev 100 % hemmaliv som gällde.
  • Babyn låg med huvudet uppåt i magen och jag fick uppleva våndan i att välja mellan vaginal förlossning och kejsarsnitt.
  • Jag fick vara med om ett vändningsförsök av babyn och magnetröntgen.
  • Jag valde kejsarsnitt trots att många avrådde mig. Ett av mina bästa beslut ever.
  • Årets mest händelserika vecka: vi fick vår andra älskling och min syster fick sitt hus.
  • Jag gladdes åt att allt kring födseln gick så lätt och att anknytningen blev så bra.
  • Jag fick lära känna en kvinna som flyttade från Bangladesh till Finland.
  • Jag har hunnit läsa överraskande mycket, tack vare amningen. Bland annat har jag läst Fredrik Backmans två första böcker om Björnstad. Rekommenderas. 
  • Den bästa boken jag läste under året var ändå "Närma dig Gud" av John Bevere.
  • Den största känslan under året har varit kärleken till våra barn.

Inga kommentarer: