torsdag, juni 29, 2017

Dagen före födseln

I gymnasiet hade jag en dröm där jag var gravid. I drömmen visste jag att jag skulle föda dagen därpå och kände ångest och rädsla. Efteråt tänkte jag att drömmen på en punkt inte stämde överens med verkligheten. På riktigt vet man ju inte att förlossningen kommer att äga rum dagen därpå.

Nu är andra barnet på kommande, och det är andra gången jag vet att förlossningen/födseln kommer att äga rum dagen därpå. Med Elias hade vattnet gått natten innan, och vi skulle sova hemma ännu en natt. Den dagen förstod jag att förlossningen skulle äga rum dagen efter. Den här gången har vi planerat kejsarsnitt, och nu vet jag att födseln kommer att äga rum imorgon.

Å ena sidan har det varit skönt att veta tidpunkten. För då har jag haft något konkret att se fram emot. Det har också varit enkelt att ordna barnskötsel åt Elias. Å andra sidan har jag fått vara ganska nervös de här två senaste dygnen, när jag har vetat att det kommer att hända på fredag.

I förra inlägget skrev jag att jag inte är rädd för kejsarsnitt på samma sätt som för en sätesförlossning. Ändå måste jag medge att jag nu är lite nervös, när det närmar sig på riktigt. Jag har aldrig blivit opererad förr. Hur skall det gå för mig och babyn? Bra hoppas jag, men en del skräckscenarier bubblar upp i fantasin.

För själva operationen kan man ändå förbereda sig, men hur förbereder man sig för att ta emot en ny baby? Den här gången är jag inte lika hjälplös som förra gången. Förra gången hade jag ingen erfarenhet, jag visste inte hur man tog hand om ett barn och hur livet skulle förändras. Den här gången tror jag att jag kommer att komma undan den värsta chocken. Men jag kan liksom ändå inte fatta att en baby är på kommande. Något band till babyn är därför också svår att känna av. Men jag vet att bandet kommer, och det blir med tiden det starkaste man har i livet.

Nu förbereder jag mig inför morgondagen med ett brakkvällsmål (tackar för den rekommendationen) och tänker att om Anders farmor klarade av ett kejsarsnitt utan bedövning så ska väl jag klara ett med bedövning. Sen är det bara att go with the flow, inte grubbla för mycket och försöka njuta mycket mera än efter förra förlossningen.

2 kommentarer:

Ida sa...

Ojojojoj!!!! Här har det hänt grejer! Hoppas allt har gått ännu bättre än förväntat och att du som du säger får njuta av tiden du har just nu. <3 kram!!

Sofie sa...

Allt har gått så mycket bättre än förväntat och jag njuter!! :) <3 <3