tisdag, december 27, 2016

Jag har kapitulerat. En julreflektion

Flera jular har jag suttit arg och besviken i julkyrkan. Arg över hyckleriet med att människor kommer till kyrkan en gång om året.

När jag sedan kom över den fasen satt jag glad i den fulla julkyrkan. Tänk att människorna faktiskt kommer till kyrkan en gång om året! Kanske skulle de bli berörda just den här gången! 

I nuläget är min känsla snarast likgiltighet. Det hör till att människor kommer till kyrkan en gång om året. Låt det vara så då. Själv har jag svårt att påverkas nämnvärt av budskapet eftersom det, som sagt, är ett budskap som återkommer varje jul, utan några större överraskningar.

Under tonårstiden blev jag och en god, kristen vän en gång intervjuade till Kyrkpressen om vad vi gör under adventstiden. När jag öppnade tidningen och såg bådas våra svar skämdes jag. Min vän hade talat om att hon går i kyrkan. Själv hade jag svarat något om min julkalender, eller något liknande. Vilken fin kristen jag var, alltså!


Under de åren jag satt arg i julkyrkan funderade jag hur jag skulle kunna få min egen jul att mer handla om Jesus och mindre om julstämning. Jag insåg att trots att julen sägs handla om Jesus, så handlar den i praktiken ganska lite om Jesus. 

Under året i Tyskland såg jag exempel på hur människor bröt med jultraditionerna för att samlas kring Jesus istället. De åkte inte hem till sina familjer och släktingar, utan de stannade i sin församling där de hade gudstjänster och möten som inte var påverkade av allt krimskrams.

För en sekund hann jag tänka att det var så där jag skulle göra i framtiden. Stänga ut alla traditioner, och bara stilla mig inför Jesus. Och det hade väl varit fint. Men det var då jag insåg att jag inte vill vara utan den jul som jag firat i alla dessa år. Jag ville inte, en dag som denna, dra mig undan släkten.

Så jag kapitulerade. Jag insåg att även om julen till viss del handlar om Jesus, så handlar den vanligtvis mindre om Jesus än under vardagarna.  För till julen kommer julbelysningen, julgranen, förhoppningsvis snön, julsångerna som eventuellt men inte nödvändigtvis handlar om Jesus, pepparkakorna, julstjärnorna. Framförallt handlar julen om familjegemenskap, julmat och julklappar. 

Trist att julen alltså inte handlar så mycket om Jesus. Men fint ändå att vi i dessa tider faktiskt har en högtid som samlar familjen. Nu tar jag inte längre så stor stress för att Jesus inte är huvudattraktionen på julen. Han är ändå huvudattraktionen i mitt liv, och om jag skulle vilja fasta, be och läsa Bibeln just under julafton så skulle jag antagligen få ge avkall på gemenskapen med familjen och släkten. Så jag får fasta, be och läsa Bibeln under andra dagar på året istället.

Inga kommentarer: