tisdag, juli 29, 2014

Gröthjärna

Redan i flera år har jag känt mig aningen dement när jag inte kommer på vad vanliga ord heter. Med en liten bebis och mindre sömn har situationen inte direkt blivit bättre. Nu talar jag på, men tänker inte riktigt på vad jag säger. Tutt (dvs. det dialektala ordet för napp) blir tuggummi ("Elias, ska du ta tuggummi?"), födelsemärke blir frimärke. Så farligt är det ändå inte så länge språkförvirringen endast uttrycks inom hemmets fyra väggar. Idag fick jag ändå se att det inte finns någon garanti för att det kommer att förbli så. Jag frågade butiksbiträdet om de hade en viss vaniljglass till salu, och som svar på frågan om jag ville ha vanlig eller laktosfri svarade jag "vanilj". Fint Sofie.

Inga kommentarer: