torsdag, maj 01, 2014

Äntligen hemåt

Nu firar vi. För för första gången på sju år får jag äntligen säga att jag ska flytta hem. Hem till Österbotten. Under dessa sju år (förutom kanske under Göttingen-året) har jag längtat till Österbotten, men hela tiden vetat att en flytt ännu inte är i sikte. Nu är den i sikte. 

När vi har funderat på var i Österbotten vi vill bo har jag sagt mellan Vasa och Kokkola. Jag har inte längre något speciellt hem i Österbotten. Nedervetil är jag uppvuxen i, känner bäst till och kommer alltid ha ett speciellt förhållande till. Men dit kommer vi knappast att flytta.

Så vi siktade på Vasatrakten (där vi har en del vänner och släktingar), och jag började söka efter lägenhet i Vasa och Korsholm. Men det fanns dåligt utbud på hyresradhuslägenheter, och jag började tvivla på att vi skulle hitta någon som passade oss. Men plötsligt en söndagkväll hittade jag något som eventuellt kunde intressera, och när vi fick mera information om lägenheten började jag önska att det skulle bli vårt nästa hem.

Lägenheten låg i Kvevlax (14 km norr om Vasa, längs riksåttan), en ort som jag kände till ytterst dåligt. Men ju mera jag började tänka efter och läsa på internet, så insåg jag att det antagligen kunde vara väldigt bra att bo där. Till skillnad från någon stadsdel i Vasa, så antar jag att man i Kvevlax har en byakänsla. Jag hoppas och tror att det är lättare att lära känna människor på en sådan plats, än i en anonym stadsdel. Där finns ett centrum med bl.a. matbutik, bibliotek, caféer och även rådgivningsbyrå och föräldracafé, ungefär vad jag behöver. Jag är osäker på om allt detta skulle finnas i en stadsdel i Vasa. Vidare är Kvevlax ungefär lika stor som Nedervetil, så storleken är jag van vid. Vidare såg jag på google maps, att området kring lägenheten är omringad av många promenad-/joggingrutter. I byn finns tre kyrkor ("tre kyrkor och flera sekter" som det står på Kvevlax hemsida :P ), vilket är otroligt med tanke på byns storlek. Där finns också en idrottsförening, och när jag såg att man spelar volleyboll så fick Anders höra ett glädjetjut.

Min syster var och se på lägenheten redan dagen efter och vi insåg att den uppfyller de önskningar vi hade för vårt nästa hem, och slog så till direkt. Jag var väldigt tacksam att vi faktiskt fick den lägenhet som vi ville ha. Någon kunde ha hunnit före! Så nu ska vi plötsligt bli Kvevlaxbor om en månad! På ett dygn ändrade min bild av Kvevlax helt, från ett okänt och kanske lite tråkigt ställe till en eftertraktad kommande bostadsort.

Efter flera somrars kappsäcksliv i Österbotten får vi nu njuta av sommaren i vårt eget hem i Österbotten. Det är lycka!

________________________________________________________

Annat vi firar just nu:
- att det är maj och snart sommar.
- att Anders bara har ca 4 veckor kvar till sin semester.
- att Elias är tre månader.
- att Elias blev av med den mat han lagrat i 17 dagar.
- att Elias i natt för första gången vaknade för mat endast en gång. (Otroligt med tanke på att han ganska få gånger ätit färre än tre gånger nattetid.)
- att jag lämnat in min avhandling för en sista granskning och således nu får en försmak av den studiefria tillvaro jag snart kommer att få njuta av.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jätteroligt att ni kommer närmare oss. Det här har vi väntat på. Hoppas att ni kommer att trivas bra där.

Hälsn. mamma o pappa/mommo o moffa

Bibbi sa...

Tampere is gonna miss you :'(

Sofie sa...

Ja ooh, vad vi väntat!! :) Bibbi, snällt sagt! We're gonna miss you too! Men snart är du väl också tillbaka i Österbotten, hoppas vi på! :)