söndag, april 06, 2014

Motion och friheter

Efter att inte ha kunnat motionera ordentligt på flera månader var det skönt att av läkaren få grönt ljus för att sakta återuppta sådan aktivitet. Jag som inte tycker att jogging är så där superroligt njöt faktiskt idag när jag äntligen, efter nästan tio månader, kunde jogga igen. Jag fick återuppleva två friheter som jag innan graviditeten och födseln inte visste om att jag åtnjöt, nämligen friheten att röra på mig och friheten till min egen kropp. Förutom att jag fick uppleva glädjen i att röra på mig, var jag nu för andra gången på två månader utanför hemmet helt på egen hand, bara med mig själv som umgänge, bara min egen kropp att ta hänsyn till.

När jag var gravid tänkte jag på tiden efter graviditeten som en tid när man problemfritt kunde återgå till motionerandet. Jag inser nu att det inte är så "bara". För det första krävs att ens barn sover så pass regelbundet och så långa stunder att man vet att man hinner vara borta utan att barnet lider av det. För det andra krävs att det finns någon som kan vakta barnet så länge man själv åker ut. För det tredje krävs att man får sova något så när bra, så att man har orken att röra på sig. Förutom dessa krav gäller sedan att man ungefär de två första månaderna efter förlossningen enbart får promenera, och under de sex första månaderna enbart får motionera lätt. Dessutom får man kanske skippa de mer tidskrävande motionsformerna. Så kan jag t.ex. inte förstå läkarens tips om att jag kunde börja med simning. Hur hade hon tänkt att jag skulle hinna ta mig till simhallen, klä om mig, simma en stund, duscha, klä om mig och komma hem igen, under tiden att babyn inte behöver äta? I alla fall i dagsläget skulle detta inte vara möjligt, i alla fall inte utan stor oro från min sida.

Jag tyckte det var tråkigt att under graviditeten inte kunna spela volleyboll, men nu undrar jag också när jag ska få möjligheten till det på nytt egentligen? Jag tänker mig in i ett scenario där jag står på volleybollplanen och mannen bredvid planen ropar att barnet vill ha mat. - Ja, ups, jag måste avbryta spelet mitt i, och ups, jag borde hinna och duscha innan amningen också. (Om någon med erfarenhet har tips på hur jag kan gå tillväga är jag idel öra. Att man kan ge mjölk på flaska känner jag förstås till.)

Ja, det är lite tråkigt att inte kunna motionera som man vill, men i det här läget betraktar jag glaset som halvfullt och inte som halvtomt: jag njuter av möjligheten att sakta komma igång med motionen igen.

Inga kommentarer: