torsdag, december 19, 2013

Att vara eller inte vara ... en solskensflicka

Jag vet inte om jag någon gång har diskuterat mitt val av bloggnamn. Namnet är inte så synligt, det syns främst i internetadressen. Namnet jag talar om är solskensflicka.

Jag tror det finns tre orsaker till att jag valde namnet:
- Jag tillhör, och är stolt över att tillhöra, solskensfolket, dvs. jag är Nedervetilbo. (När jag skapade bloggen var jag fortfarande Nedervetilbo rent fysiskt, nu är jag det främst psykiskt.)
- På sexan i lågstadiet fick jag statyn solskensflickan. Statyn delades ut till en flicka i klassen, och en pojke fick motsvarande statyn solskensgossen. I bloggnamnet har jag av naturliga skäl lämnat bort den sista bokstaven (dvs. n).
- Jag har alltid identifierat mig som en glad person.

Namnvalet kändes 2006 ganska naturligt. För en tid sedan kom det sig ändå att jag började ifrågasätta om namnet fortfarande är berättigat. Efter att ha kämpat med studierna i flera år kände jag mig inte sådär genuint glad längre. Med tanke på att det här med att vara glad och positiv har varit en ganska viktig del av mig fick jag nästan en liten (pikupikuliten) identitetskris. Var jag inte längre glada Sofie?

I höstas var jag tvungen att ta ett beslut. Under studieåren har jag haft en stressande attityd gentemot studierna, men i och med att jag blev gravid var jag för barnets skull tvungen att besluta mig för att inte stressa. I den här processen kom ett bibelord till hjälp: "Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er." Det var härligt att upptäcka att man i bibeln blir uppmanad att vara glad. Inte för att omständigheterna säger det, men för att man får tillhöra Herren och för att det inte finns någon orsak att inte glädja sig när man vandrar med Honom.

Bibelstället har hjälpt mig att vara glad. När omständigheterna känts tuffa har jag fått tänka på bibelstället och inse att jag får vara glad även om inte allt i livet känns perfekt. Dessutom har jag fått klarhet i identitetsfrågan: jag behöver inte längre vara glad "för att jag är Sofie (och skall vara glad)" utan jag får vara glad i Herren. Det fina är också att när något byggs på Gud istället för på människor, så är det alltid mycket hållbarare.

1 kommentar:

Bibbi sa...

Men lilla Sofie.. Jag tycker ju du e glad mest jämnt :)