tisdag, juli 17, 2012

Hyllning till nöjesfältens g-krafter

När jag för ett antal år sedan var till Liseberg upptäckte jag en bergodalbana med intressanta svängar och loopar. Dess namn var (är) Kanonen. När jag köat en stund och närmade mig själva startplatsen för bergodalbanan blev jag förvånad: passagerarna skrek när tåget sattes igång. Eftersom bergodalbanan inte inleddes med en hög backe, utan med en rak sträcka, behövde farten framkallas på annat sätt än vid de traditionella bergodalbanorna. Jag insåg att tåget startade med hög fart, men  kunde inte förstå varför passagerarna skrek. Inte förrän det var min tur. Tåget sköts rakt fram i en hejdundrande fart och det var inte fråga om om man skulle skrika eller inte, det gick inte att hejda! Känslan var bisarr, skrämmande och adrenalinhöjande. Grejen med den här bergodalbanan var inte i första hand de fina looparna, utan själva starten, där hela tåget kom upp i 75 km/h på två sekunder. Det känns mer än det låter!

(Här hittar ni en video från Kanonen: http://www.youtube.com/watch?v=EKZRofpoFX4)

I Tyskland vid Heide Park hittade jag samma sorts bergodalbana, här med namnet Desert Race. Här fanns inga loopar och inga speciella krusiduller, utan det fokuserades på starten och den fart som frambringades där. Enligt wikipedia lär den komma upp i 100 km/h på 2,4 sekunder, och det lär vara fråga om max 5 g-krafter (vad det nu innebär?).
Desert Race. (Bilden hämtad från http://www.heide-park.de.)
(Video från Desert Race: http://www.youtube.com/watch?v=eEW75pQvgGk&feature=related)

När jag i år läste att Särkänniemi fått samma typ av bergodalbana, den med den explosiva starten, blev jag lycklig. Tur att vi redan i år besökte Särkänniemi, närmare bestämt i lördags, och fick pröva på bergodalbanan med namnet MotoGee! Där kommer man upp i 60 km/h på 2-3 sekunder. Även om det är mindre än vid Liseberg och Heide Park så skriker man garanterat! Min fascination för de g-krafter man känner vid starten växte i lördags. Det är lite som fritt fall, eller space shot - bara att man åker rakt fram istället för rakt ner eller rakt upp. Och jag som knappt vågar åka i fritt fall eller space shot längre, får njuta av den här sortens bergodalbana. Det är en härlig och skrämmande känsla på samma gång - som man vill uppleva på nytt! Så om du har möjlighet - åk till Särkänniemi för att själv pröva känslan på MotoGee. Bergodalbanan ser inte så märkvärdig ut (Kanonen och Desert Race är definitivt finare), men du kommer att få uppleva en speciell känsla!

2 kommentarer:

Waenthoronien sa...

Ooh, Kanonen har jag också åkt! Jag visste inte riktigt vad jag gav mig in i, men fick en liten aning när jag kom så långt fram i kön att jag inte rymdes med men såg på när människorna före mig i kön steg ombord. Så blinkade jag, och nästa sekund var tåget borta... Men Balder är nog ändå min favorit :)

Sofie sa...

Ja, det är nog lite intressant att man inte hade en aning om hur Kanonens start betedde sig innan man kom närmare, och innan man själv åkte! Balder är nog också häftig, mycket bättre än träbergodalbanan i Borgbacken, trots att de går ut på ungefär samma sak.