söndag, oktober 12, 2008

Välsignat och ännu mer välsignat

Jag tycker att allting hittills har varit så välsignat. Många böner och önskningar har blivit besvarade. Det började med att jag inte behövde bo ensam utan fick bo med tre flickor, som dessutom var tyskar. Helt otroligt! Efteråt har det också visat sig att det är ovanligt att en utländsk studerande bor i en WG (dvs. en gemensam bostad för flera som är hyrd från den privata marknaden), så jag får faktiskt vara lycklig. Sedan lärde jag känna den här flickan i församlingen, jag fick lära känna hennes familj och hon tog mig med till två kristna grupper. Så där har jag fått bli bekant människor som delar samma tro.

Förutom det här så visade det sig att min ena rumskompis vän spelar volleyboll i ett lag här i Göttingen. Den här vännen var på besök igår och den här veckan ska jag få fara med på träning. De har träningar två gånger i veckan och matcher på helger. Det här är helt kul, för jag spelar gärna volleyboll mer än en gång i veckan. Jag och den här flickan talade en stund, och jag sade att jag aldrig förut spelat i ett riktigt lag, och hon sade att det varje år kommer sådana nya med, och att det har gått bra. Dessutom sade hon att de flesta i laget är korta, så hon var glad över att jag var 170 cm! :)

Idag i kyrkan satt jag med ett syskonpar som jag bara träffat en gång tidigare, men som genast var väldigt vänliga. (Jag vet inte riktigt varför, men hittills tycks jag bara ha träffat på vänliga människor.) På kyrkkaffe talade vi lite och jag sade att jag gärna sku besöka Harzbergen. Jag sade det bara för att säga att jag nångång under det här året vill dit, men de föreslog att vi skulle fara dit tillsammans under någon helg snart. Så bara alla parter har passligt, så kanske det blir färd till Harzbergen snart. Hoppeligen!

Inte nog med allt det här, så tycker jag det är väldigt roligt hur jag har blivit bemött av mina rumskompisar gällande det här med att jag går i kyrkan. Jag funderade före jag kom hit hur jag skulle förklara att jag var kristen, men det har löst sig helt bra. Andra dagen jag var i Tyskland visade rumskamraten K mig runt i stan och hon visade mig några av stadens kända kyrkor. Och då var det hon som tog upp ämnet att gå på gudstjänst, fastän hon själv inte är kyrkaktiv, och hon sade något att "om man vill på gudstjänst så...". Efteråt har K inte varit hemma så mycket, så det är till N som jag har berättat att jag är församlingsaktiv. Hon har hela tiden varit väldigt positiv och t.ex. frågat hur det var i kyrkan. Idag när jag kom hem från kyrkan var den tredje rumskamraten S vaken och hon kom och sade till mig att "Jag hörde att du var till kyrkan", och sen började hon säga att hon också har tänkt fara till kyrkan, att hon hör till den katolska kyrkan och att hon gärna skulle fara med i en katolsk studentgrupp. När vi höll på att tala om olika kyrkor och gemenskaper kom N och sade att hon också vill komma och höra vad vi diskuterar om kyrkan. Jag trodde att inställningen till kristna skulle vara negativare än i Finland, men många är tydligen positivt/neutralt inställda också. Jag blir så glad av sånt här!

Jag är inte helt säker på var jag såg den här texten, jag tror att den fanns i en lovsång i kyrkan idag: "Allt som är gott och fullkomligt är från Herren", och det är så jag känner det just nu, att jag fått så mycket gott och fullkomligt och att det är från Honom.

(Med så här mycket välsignat i bagaget kan jag hoppeligen nu också ta emot motgångar på ett bättre sätt. Motgångarna brukar ju komma förr eller senare, och att jag har fått en bra grund och start är bra!)

Inga kommentarer: