torsdag, oktober 23, 2008

Jag kommer att få lära mig tyska uttalets alla hemligheter

Nu känns det som att jag kommit igång lite med studierna. Teman för mina arbeten har jag ännu inte funderat på, men jag har nu haft en lektion av varje kurs jag skall gå, förutom den kursen som sen kommer att gå över två veckoslut. Jag beslöt mig för att plocka in en till kurs, eftersom jag märkte att det inte var så överdrivet mycket arbete i de andra kurserna. Ifall det visar sig bli mer arbete än väntat får jag bara bita ihop eller så tar jag bort en kurs. Men det är bättre att ha mer kurser nu under ”den tråkiga vintern” så kan man sen på våren se ifall man vill satsa mer på fritid.

Idag började jag med kursen ”praktisk fonetik” som har med uttal att göra. Ifjol hade jag kursen ”Allmän språkvetenskap”, där fonetik ingick, och den kursen hade ganska tunga prov. Fastän jag inte då var så glad åt kursen, så ser jag att det är bra att nu ha grundfakta om fonetik. Den här kursen kommer mest att gå ut på att kunna uttala allting i tyskan rätt. Redan den här första lektionen tyckte jag att allting lät intressant, läraren tog t.ex. upp hur tyskarna i olika regioner uttalar orden lite olika. Kursen är en ”mittelstufekurs”, vilket betyder att nivån är lite lägre, men jag har aldrig fått riktig träning i hur man uttalar tyska, och jag tycker att det behövs en enskild kurs bara för uttalet. Dessutom tänker jag att det som jag i den här kursen lär mig är betydelsefull information, som jag sedan kan ge vidare till mina elever någon gång i tiden framöver. Det roligaste är att vi har en övningsbok. Jag är nästan lika glad åt den här boken som jag var åt mina matteböcker på ettan och tvåan i lågstadiet.

Jag märker nog att jag måste utsätta mig ännu mer för tyskan. Både att höra och att tala. Man gör så klantiga fel ibland när man inte kan språket korrekt. Jag var idag till tyska filologins bibban och kopierade 11 sidor. När jag sedan skulle betala sade bibliotikarien ”fünf und fünfzig”, och jag blev ganska häpen, jag tänkte ”11 kopior för fem och femtio!?” .. hmm nåja, det var ju nog 55 cent det var frågan om. Det var inte ”Fünf Euro fünfzig” som hon sade utan ”55” (fünfundfünfzig). Jag överastte bara direkt till svenska och därför blev det fem och femtio i mitt huvud.

I helgen kommer jag för första gången att lämna Göttingen sen jag kom hit. Vi åker med Navi-gruppen ut till en bondgård, tre timmar med tåg härifrån, för att spendera tiden där tillsammans och ha program med några bibelteman.

Jag och Hanna ska också försöka beställa våra flygbiljetter ikväll. Hon kommer att besöka mig under ungefär en vecka innan jag får jullov och då flyger vi hem till Finland tillsammans. Ärligt talat är jag lite rädd för att komma hem. Eller inte för att komma hem, men för att därefter fara igen. Jag har redan drömt en mardröm om att jag var hemma en varv och skulle fara iväg igen. Den här situationen ”att fara iväg” var så svårt, så i drömmen hade jag beställt tågbiljetten färdigt, men sköt sedan upp det ännu en dag. Det är inte svårt att vara här, men det var svårt att fara. Nu måste jag bara tänka noggrant igenom vilken dag jag i januari behöver fara tillbaka, så att jag sen inte ångrar den tiden jag bestämt.

Nu måste jag rusa iväg till nästa lektion. Om jag inte hör av mig på en stund, så vet ni att jag är någonstans i Tyskland och njuter av bondgårdsomgivningen.

Inga kommentarer: